MASKROSBARN AV MIN TID

söndag 19 oktober 2014

Fru Kommunalråd fortsätter - känner mig varm inombords samtidigt som det inte är lätt...

Det är inget som är klart förrän klubban faller i bordet...


...och det gjorde den under torsdagens kommunfullmäktige i Karlstad, där jag valdes till kommunalråd i 4 år till och som ledamot i kommunstyrelsen. Det känns så fantastiskt bra på många sätt och vis men särskilt på ett. 

Jag har mot alla odds lyckats vända på mitt liv och gjort det till något bra. Äntligen brutit det tragiska mönster som följt min familj bakåt i tiden. Tagit tillvara på de händer som sträckts ut till mig under livets gång, fattat rätt beslut och fått människor att få förtroende för mig. 

Jag kommer alltid fortsätta ge tillbaks, sträcka ut mina händer och låta dörren stå på glänt för andra. Jag ska fortsätta leverera politiskt för det är min fasta övertygelse att det är precis just här man på riktigt kan förändra världen till det bättre. 



Jag kan erkänna att den sista tiden har varit jäkligt tuff för mig. Inte minst med valet och allt som följde med det. Utan också med boksläppet. Mycket känslor har helt klart rörts upp både för mig och för andra. Jag förstod kanske inte fullt ut i vilken utsträckning det skulle bli eller hur det skulle arta sig. Helt klart är att de flesta tycker att jag gör ett bra jobb och jag når in i hjärtat på dem medan det finns onda krafter som vänder sig mot det och har visat det på de mest vidriga sätt. 

Oavsett vad så står jag fortfarande stadigt med båda fötterna på jorden och fortsätter gå på min inslagna väg. Har jag inte verktyg att hantera allt som händer runt mig så skaffar jag mig det. Jag tar bara sats och gungar ännu högre...


Jag älskar att ha 100 bollar i luften och har lärt mig mina gränser och att prioritera rätt. För de som frågar mig hur jag  hinner med allt brukar jag säga: Ja, men jag har ju jobbat som projektledare, trygghetsutvecklare, strateg och konflikthanterare hela mitt liv, så jag är van och jag har lärt mig att se det som en resurs.

Jag lovar att jag ska leverera och vara en "blåslampa i arslet" på de runtom mig som lutar sig tillbaks lite för mycket. De som helst bara vill sitta och peta sig i naveln eller tycker att allt fungerar bra. Bra kan alltid vara bättre! 

Inga kommentarer:

Vivian...

Vivian...