MASKROSBARN AV MIN TID

fredag 8 mars 2013

Livet är värt att leva!

Igår deltog jag på årets hittills mest välbesökta konferens: Livet värt att leva, som också slog publikrekord! Det var verkligen hedrande att vara en av de inbjudna deltagarna till den paneldiskussion som hölls under eftermiddagen på Elite Stadshotell. Det var jag tillsammans med Stefan Einhorn, Karolinska Institutet, Jenny Söderkvist, Carema Care, biskop Esbjörn Hagberg, Bo Edwardsson, Karlstads universitet, Jan Eriksson, Omtankeskedjan.
Vi intog våra platser efter att Stefan Einhorn hållit ett intressant föredrag kring människovärde. Ellinor Persson var moderator och gjorde ett fantastiskt jobb. Dessutom visade hon sig vara en helt fantastisk kvinna som har mycket att ge när tiden är inne:-)

Ellinor ställde frågan till mig, utifrån mitt författarskap och allt det tuffa jag varit med om, om jag inte var bitter....

En ganska tuff fråga att svara på men jag försökte svara på den med att tror att man måste på något vis försöka komma nära det man bär på inombords och kanske inte alltid ställa krav på att man ska förlåta men däremot försonas med att det har hänt. Att jag skrivit i min bok att vissa säger att tiden läker alla sår men att den som lever får se, om och när... Även om man gått igenom mycket svåra saker som jag har handlar det om att försöka vända det till något positivt, det har format mig till den jag är idag. Och att jag försöker, även om det inbland kan vara svårt, se ett halvfullt glas istället för ett halvtomt.

I slutet av paneldiskussionen ställde Ellinor en sista fråga till oss: Vad vi skulle vilja skicka med till publiken utifrån de livserfarenheter och professioner som vi i panel hade. För mig var det en självklarhet.

Ge tid att lyssna!

Jag betonade vikten av att verkligen stanna upp i livet, inte minst i det stressamhälle vi lever i och se vart de människor vi möter befinner sig - att vi aldrig ska tro att vi vet det. Hur viktigt det är att faktiskt ta reda på vilken "ryggsäck" de bär med sig innan man yttrar sig eller tror sig veta vilka behov denna människa har. Att vi som jobbar inom äldreomsorgen ska se och lyssna på varje enskild individ, vad guldkant på tillvaron är just dem

Inga kommentarer:

Vivian...

Vivian...