MASKROSBARN AV MIN TID

torsdag 8 mars 2012

Ja, det kommer att vara jobbigt att läsa denna berättelse men jag vill verkligen att du gör det ändå...

OBS!
Denna berättelse kan uppfattas som obehaglig. Den rekommenderas inte för barn. Har du några funderingar eller frågor maila mig gärna.

Den 3-åriga flickan låg i sin mammas trygga famn och njöt, mer mätt och belåten än vad hon brukade vara. Hennes ögon blev tyngre och tyngre och till slut somnade hon. Tidigt morgonen efter tog mamman hennes hand och de började vandra genom öknen. Trots den stekande solen var den lilla flickan livfull och glad. Det var första gången hon var helt ensam med sin mamma och hon njöt av varje ögonblick. Hon visade det genom att krama sin mammas hand, titta på henne med glittrande ögon samtidigt som hon log mot henne. Hennes mamma såg sin dotters glädje och log tillbaks mot henne.


Efter någon timmes vandring såg flickan en äldre kvinna gå mot dem. När de möttes såg hon hennes sargade ansikte med känslokalla ögon och flickan tyckte inte om hennes uppsyn - glädjen försvann. Hennes mamma märkte sin dotters osäkerhet och lyfte upp henne till sin trygga famn för att lugna henne. Av någon anledning som flickan inte förstod följde de efter kvinnan som gick före dem mot bergsklipporna längre bort. När de kom fram pekade kvinnan pekade hon ut en plats för dem. Greppet om flickan hårdnade när hennes mamma med bestämda steg gick mot platsen som kvinnan visat dem till. Hon satte sig på klippan och vände sin dotter mot kvinnan som satt sig på huk framför dem och hade tagit fram ett tygstycke som hon rullat ut på marken.


Flickan blev skrämd av det hon såg och plötsligt förvandlades den stekande hettan till kyla och hon skakade. När den gamla kvinnan tog upp ett rostig gammalt rakblad och viftade framför ögonen på henne började hon också gråta. Hon kände på sig att något hemskt var på väg att hända och hon ville gå därifrån. Den gamla kvinnan instruerade flickans mamma att hålla fast sin dotter med en arm och lägga den andra över munnen på henne så att hon tystades. Därefter låstes flickans små ben fast med sin mammas ben och hon kämpade för att komma loss. Hon upplevde en kyla från sin mamma som hon aldrig tidigare känt och det kändes inte alls som samma person hon suttit i fång hos kvällen innan.


Den gamla kvinnan bände isär flickans ben ytterligare och bad hennes mamma sätta sig ännu längre ut på klippan så att flickans framstjärt hängde i luften. Det som hände därefter blev olidligt för flickan. En obegriplig smärta uppstod när den gamla kvinnan skar i hennes underliv med rakbladet samtidigt som hon skällde och var arg för att flickan var så bångstyrig och högljudd. Flickan gallskrek och tårarna rullade oavbrutet nedför hennes kinder.


Det hela var inte över förrän flickans klitoris, de inre blygdläpparna tillsammans med delar av de yttre, var bortskurna. Sanden nedanför dem hade blivit mättad av allt blod som flickan förlorade.


Efter en stund verkade kvinnan vara klar med sitt skärande. Hon tog fram en kvist som hon bröt loss två tändstickstjocka taggar från. Hon satte dem i sin mun medan hon sydde ihop det som var kvar mellan flickan ben. Hon använde samma slitna synål som hon använt på hundratals andra flickor genom åren. Avslutningsvis tog hon de båda stickorna och visade upp dem. Medan hon tittade på flickans mamma kastade hon bort den ena av dem och sa att det var för att hennes dotter varit så besvärlig. Hon skulle straffa henne för det. Därefter stack hon in taggen i flickans underliv och sydde runt den för att det skulle bli en så liten öppning kvar som möjligt.

Hon visste nämligen att det skulle bli svårare för flickan att kissa och ännu svårare när hon blev äldre och menstruationen kom i gång.


Slutligen var den gamla kvinnans uppdrag slut. Hon packade ihop sitt tygstycke och lämnade flickan och hennes mamma som reste sig upp från den blodfyllda klippan de suttit på. 

Med sin dotter i fång påbörjades vägen tillbaks hem...


Hennes dotters liv hade nu förvandlats till ett liv fyllt av smärta, där delar av hennes kvinnlighet berövats henne. Ett liv som hindrade henne från att njuta fullt ut väntade på henne. Ett liv som ständig skulle präglas av att hon i tidig ålder utsattes för ett fruktansvärt övergrepp.


Innan den resan påbörjades skulle hon först och främst överleva...


Den lilla skrala flickan var svag efter allt blod hon förlorat och hon blev allt svagare för varje timme som gick. Ganska snabbt blev såret i hennes underliv infekterat och hennes liv började sakta tyna bort. Precis som det gjort för hennes systrar innan henne. Trots vetskapen om riskerna hade hennes mamma gjort det gång på gång mot sina döttrar. Familjens heder var viktigare än deras liv.


Flickans ögonlock blev tyngre och tyngre och till slut föll de samman. 

Hon somnade till i sin mammas famn som hon gjort så många gånger tidigare. Hennes andning blev tyngre och tyngre. Hon vaknade till en sista gång och tittade upp mot sin mamma med sina feberglansiga ögon. Livsglädjen var borta. Inget leende fanns kvar. Hon drog ett sista andetag varefter hon somnade in för gott i sin mammas trygga famn. 

Hennes liv suddades ut...

Är du kvinna och omskuren?

Hjälporganisation i Sverige: http://www.f-risk.org/sv/


Har du problem som du tror beror på omskärelsen?
På Kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm finns en mottagning för kvinnor med sådana problem. Läs mer på Södersjukhusets hemsida



Inga kommentarer:

Vivian...

Vivian...